Disa Thorsson

Hej på er! Idag är det en speciell måndag. Eller aa, varje måndag är speciell för mig. Speciellt vid en viss tid nu på kvällen.. Idag är det en månad sedan min bästa vän lämnade denna världen. Kan ni förstå det? En månad, 4 veckor, 28 dagar.. Vad hände med tiden? Jag har jag gjort under denna månaden som har gått. Minns inte vad jag gjorde för tre veckor sedan. Att det redan har gått en månad är riktigt skrämmande. Tiden bara springer förbi, det går alldeles för fort fram. För mig känns det helt otroligt att det redan har gått en månad, känns som om det var en vecka sedan Caroline lämnade oss. Vad händer med tiden egentligen? Borde det inte gå långsamt? Men istället går vecka efter vecka. Känns som att det mesta är ganska onödigt och meningslöst som skola, gym och plugg. Börjar känna ett behov utav att träffa Caroline, så mycket saker som jag vill säga till henne. Vill ju bara krama om henne, skämta med henne (vi hade en speciell humor ihop, som ingen fattade) lyssna på musik med henne. Göra allt som vi brukade göra när vi träffades. Varenda måndag är en "målstolpe" kan man väl säga.

 

Varenda måndag är speciell för mig. "Nu har det gått ytterligare en vecka". Varje måndags kväll kommer jag att undvika hallen, som jag har gjort vid en viss tid ett tag nu. Kommer aldrig glömma av när Ann knackade på och jag kikade på The Holiday, jag springer upp till hallen och får beskedet. Vid halv 9/9 undviker jag hallen, tycker att det är obekvämt att befinna sig där vid just den tidpunkten. Men med tiden tror jag & hoppas jag att jag kommer att kunna kolla klart på The Holiday, ha på mig dom kläderna jag hade på mig den kvällen och att kunna vara i hallen.

Bortsett från allt med måndagar hade jag en helt normal skoldag. Hade kjol, stickad tröja och converse idag. Vilket var så otroligt skönt i det fina vår vädret. Efter skolan åkte jag hem och åt, kikade på OTH och hoppades att fått lite plugg gjort. Men jag somnade istället, typiskt mig på tidiga veckor..

 

Vid 6 träffade jag upp Magnum och åkte ner till havet. Vi snackade som vi alltid gör, samtidigt som vi kikade på en fin solnedgång. Vi hade med oss lite gott att äta, så det blev jätte mysigt & lyckat. Älskar dom där små stunderna i sin vardag som kan göra hela ens dag bättre. 
Nu ska jag försöka äta något ordentligt, mina matvanor har blivit så dåliga på sistone..
Puss & kram till er alla, ta hand om er! ♥